ÅNGEST, VAD ÄR DET?

Alla pratar om ångest idag. Alla säger att de har ångest, mer eller mindre. Så är det nog. För vi har det ju inbyggda i oss, det som ger ångest.

Människan som levde i skogen.

Låt oss gå tillbaka lite i tiden, till den tid då människan verkligen bodde med vilda djur som grannar. På den tiden var det så otroligt viktigt att veta vad du skulle göra om du mötte en björn i skogen. Vår kropp är fantastisk och vet, utan att vi är medvetna om det, vad den ska göra om den möter på den där björnen. Kroppen gör sig redo för vad än som behöver göras…

För att överleva i en krissituation, när du möter någonting farligt, gör kroppen sig redo för att antingen slåss, fly eller spela död. Kroppen sätter då igång någonting som man kallar för fight or flight response (kamp- eller flyktrespons). Denna respons är även den respons som sätter igång när vi är väldigt stressade.

Om man tittar på vad denna funktion i vår kropp har för syfte i grund och botten så är man mer än tacksam att systemet finns där och hjälper oss när vi själva inte riktigt vet vad vi ska göra. Problemet blir för de människor som upplever detta när det inte finns någon verklig fara framför dem, det är då man kallar det för ångest.

När faran sitter i vårt huvud.

Man brukar prata om att de som får ångest har en överaktiv kamp- eller flyktrespons som då också kan sätta igång när det inte är en uppenbar fara runt omkring oss. Faran sitter i huvudet men ändå reagerar vår kropp precis på samma sätt som om det skulle stå en björn framför oss.

Om man tittar på bilden ovan där man först ser kroppens reaktion och sedan hur den reaktionen märks för oss människor så förstår man rent logiskt varför kroppen reagerar som den gör. Problemet blir att när vi sitter i tv-soffan på kvällen och tittar på vårt favoritprogram och helt plöstligt sitter med hjärtklappning, tryck över bröstet, svettningar, illamående, skakningar och en ihållande rädsla för att dö eller bli galen. De yttre hoten finns inte där men det räcker med en tanke eller en liten sensation i kroppen för att systemet hos en person med ångest ska slå på stora trumman och säga att nu, nu är det dags att slåss för livet.

Ett system som i grund och botten har varit en livräddare har nu blivit en fiende och rädslan efter att du har fått en ångestattack är överväldigande. Kommer det att hända igen? Är det något fel på mig? Alla runt omkring försöker att lugna en och förklara att även om ångest känns jätteläskigt och är jättejobbigt så är det ingen fara…

Att det inte är någon fara när man får en ångestattack är sant, det är ingen fara men det känns som om det inte finns någonting farligare i hela världen. Ångest är simpelt men samtidigt väldigt komplext och det finns inte bara en sorts ångest. Nedan nämns fem av de vanligaste formerna av ångest men det finns fler.

Fem olika former av ångest.

GENERALISERAT ÅNGESTSYNDROM (GAD)
Generaliserat ångestsyndrom, GAD (generalized anxiety disorder) brukar beskrivas som att man går runt med en konstant ångest och oro. När man lider av GAD så har man svårt att slappna av och man känner sig ofta otrygg. Personer med GAD går den största delen av tiden runt med en oro och en rädsla för att det ska hända en katastrof, exempelvis att någon man älskar blir sjuk eller råka ut för en allvarlig olycka.

Ofta mår man psykiskt dåligt på andra sätt när man lider av GAD och ångesten är inte relaterad till en specifik plats eller situation utan är alltid närvarande, oavsett var du är, vad du gör eller vilka omständigheterna är.

Symtom på GAD kan vara saker som orolig mage, spända muskler, huvudvärk, ont i nacke och axlar, sömnsvårigheter, koncentrationssvårigheter och att man är lättretlig. I samband med GAD så är det också vanligt att lida av hälsoångest, alltså en ångest som grundar sig i en rädsla för att bli sjuk där man ofta söker efter symtom på att någonting med en är fel, att man på något sätt är sjuk.

PANIKÅNGEST
När du får en panikångestattack kommer den plötsligt och oftast helt utan förvarning. Helt plötsligt sitter man där och det känns som att världen håller på att rasa. Det är denna form av ångest som kanske är mest tydligt relaterad till de fysiska symtom som nämns tidigare i inlägget. Det är vanligt att man efter en panikattack är rädd för att det ska hända igen. För vissa är rädslan så förlamande att det påverkar deras vardag. För vuxna människor som får sin första panikattack blir det ofta en tur till akuten i tron om att man har en hjärtinfarkt.

Symtom på panikångestsyndrom kan vara yrsel eller svimningskänslor, illamående, hårda eller snabba hjärtslag, tryck över bröstet, svettningar som skiftar mellan varmt och kallt, skakningar, domningar i händer och fötter, suddig syn samt en rädsla för att dö eller att bli galen.

FOBI
Fobi beskrivs som en stark upplevelse av rädsla, äckelkänsla eller obehag, ofast saknar dessa upplevelser en rimlig grund. Hur rädd man är varierar och så även intensiteten på rädslan från en lättare oro till panik/ångest. Kanske finns det en orsak till vissa av de fobier vi människor har? Det är rätt smart att vara rädd för t.ex. höga höjder eller ormar. Under människans tid här på jorden så finns det vissa saker vi har lärt oss att vara rädda för, en överlevnadsmekanism som evolutionen skickat med oss.

Det är vanligt att folk har fobi för höga höjder, djupa vatten, oväder. Många är även rädda för spindlar, ormar eller andra djur. Blod, skador, att kräkas eller att opereras är också exempel på fobier som är relativt vanliga.

När man möter det man är rädd för kan det uppstå symtom som panikångest, hjärtklappning, tryck över bröstet, andningssvårigheter, illamående, yrsel, svettningar och darrningar.

SOCIAL ÅNGEST
Vid social ångest (tidigare social fobi) undviker man sociala sammankomster så som kalas eller andra former av tillställningar där det kommer att vara många andra. Ångesten triggas av situationer där du kan få andra människors uppmärksamhet. Man är orolig att bli granskad, att göra bort sig, göra eller säga någonting fel.

Symtom som kan uppstå i fall med social ångest är hjärtklappning, muntorrhet, svettningar, yrsel eller darrningar.

Många som har social ångest har tidigare varit utsatta för t.ex mobbning.

TVÅNGSSYNDROM (OCD)
När man har tvångssyndrom så har man oftast både tvångstankar och tvångsbeteenden, vanligast är dock tvångstankar. Dessa tankar och kommer fast man inte vill, känns ofta obehagliga och ger ångest.

När man har tvångssyndrom kan man ofta känna att man behöver göra vissa saker för att minska den ångest som man känner och för att förhindra att det som man tänker ska hända faktiskt händer. Det är de saker som man gör för att t.ex. minska ångest som kallas för tvångshandlingar.

Tvångshandlingar kan se olika ut från person till person men de vanligaste handlingarna är att tvätta händerna pga oro för smuts och bakterier, upprepande av ord i tankarna, kolla så att dörren är låst eller spisen är avstängd och att behöva ha sakerna på ett speciellt sätt och en speciell plats.

Sammanfattning

Den funktion som vår kropp har för att skydda oss från faror är i grund och botten bra och har hjälpt människor att överleva i tusentals år. Ju mer vårt samhälle utvecklats, desto mindre har det funnits att vara rädd för, eller så har det vi måste vara rädda för förändrats.

Flykt-eller-kamp-responsen hos en person med ångest är överaktiv och triggas igång när det inte finns någonting egentligt farligt runt omkring. Ångesten kan ibland triggas av yttre omständigheter som påminner om tidigare jobbiga situationer.

Att vilja undvika de saker som triggar ens ångest är inte konstigt men att utsätta sig är viktigt för att man ska få bukt med sin problematik. För att må bättre när man lider av ångest så är det viktigt med regelbunden sömn och motion, att lära sig att slappna av (t.ex. genom mindfulness) och ibland kan det också vara bra och hjälpsamt att prata med någon om sina tankar och känslor, t.ex. en psykolog eller kurator.

Det är svårt att komma ihåg att ångesten inte är farlig men det är viktigt att påminna sig om det mellan ångestpåslagen.


Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *